Fråga: vad är det jag pratar om på bilden där jag pekar på tavlan? Rätt svar ger en guldstjärna i marginalen.
En annan het potatis tillika sak jag funderat och pratat mycket kring är hur väldigt många ord i det svenska språket upprätthåller det manliga som norm för allt mänskligt*. I boken Egalias Döttrar som jag just läst ut är detta väldigt tydligt, då boken utspelar sig i ett matriarkat och ordet *"mänskligt" är ersatt med "kvinskligt", det heter kvinniskor, dam lär så länge dam lever, ogifta herknar, pehå, svenbal, sjökvinna, vetenskapskvinna, kvindat i riksdagen, kvinnsålder, förmödrar och så vidare. Jag har tänkt på att jag vill använda ett könsneutralt språk, men det som tagit emot är att jag är rädd att det ska kännas obekvämt, att det ska kännas konstigt att säga "en" istället för "man" och att samma omskrivning i text kommer orsaka ett hinder i läsflödet. Men en kan väl inte hålla kvar vid och konsvera gammal skit för att alternativet kan kännas obekvämt? Då kommer en ju aldrig framåt. Första gången en "kvinna" gick i byxor var det nog en nagel i ögat på rätt många. Så ett första steg för mig blir att i denna bloggen, där jag har fruväldet, tänker jag från och med nu använda "en" istället för "man" samt det personliga pronomet "hen" istället för "hon" och "han", om jag inte skriver om något där det är av vikt att veta vilket kön/genus någon har/uppfattas ha av samhället. Så blir det.
Sist men inte minst vill jag varmt rekommendera Stockholm i helgen. På fredag kommer min idol, vän och kollega Nanna Johanssons bok Fulheten firas på Café Edenborg, läs mer om och anmäl dig till festen här. På lördag kommer utställningen/kvarters-livset Ful-livs sparkas igång med vernissage på galleri Hangups, läs mer om det här. Under både lördag och söndag kommer Feministiskt Forum hållas på ABF-huset, gratis och med FET talarlista. Jag och en massa andra coola katter styr såklart vår kosa dit.
Ha det gott. Kram!
15 kommentarer:
Jag tror att du säger något om horisontlinjen, eller förklarar skillnaden mellan förgrund och bakgrund.
Här är ett mddelande till alla angående festen i morgon:
För att komma på festen på café edenborg så måste man stå på gästlistan. Skicka ett mail med ditt och dina kompisars namn till info@kolikforlag.se
Festen är alltså fredagen 20 februari kl 20.00-01.00, café Edenborg Stora Nygatan 35, Stockholm.
Varmt välkomna!
Jag tror du säger "Mellan 13-14 är det lunch, då äter vi KOKOSNÖTTER, o de ser ut såhär".
Hoppas jag har rätt!
kram!
ps. texten jag skrev kommer m alla bilder i nästa Barnkammarbok, vet ej när den kommer dock..
man vill ju klicka så att man kan läsa. Är det överkurs att gissa på skärlinjer eller vad det heter? Att hon nästan lutar sig på horisonten som på ett bord?
Hehe, Lisen du får stjärnan. Inte för stt det var rätt men bara för att jag önskar att det var det jag sa. Jan och Loka, ni får stjärnor också.
På riktigt så var uppgiften att teckna två självporträtt som linjeteckningar. Med sig själv i förgrunden på båda och den ena bakgrunden en miljö som en inte gillar, och den andra en miljö en gillar. Sen fick de lägga svärta i förgrunden på bilden med trevlig miljö och bakgrunden på bilden med otrevlig. Så fick de se hur båda djup och stämning kan skapas med svärta! Tack Kim!
Känd, snygg och begåvad… när jag blir stor ska jag bli som Sara Hansson.
Jag har också reflekterat mycket om det här med det generativa pronomenet "man". Jag har en sambo som säger "en" och "hen" och i början skärde det sig lite i örat men nu reagerar jag inte alls och använder det själv spontant. Det är sant att lyssnaren/läsaren kan råka haka upp sig på form istället för innehåll, men det är inte så farligt som en kan tro. ;)
Eftersom jag är nördig lingvisttönt så tycker jag att det är roligt att det är "en" som används eftersom det generativa pronoments objektsform är just "en".. eh.. ursäkta språkbruket vad jag vill säga är att en säger
"man bli glad av en sådan film" och
"det är en sådan där film en blir glad av". (Jmfr "Han blir glad..." och "det är en sådan där film som gör honom glad")
Min mamma skrev ett sms till mig idag där hon använde "kvinn" istället för man.
Ha det
Hed: Vilket intressant inlägg. När jag började läsa tänkte jag att nu är det första klagomålet. Men icke, din kommentar gjorde mig glad! Fan vilken fin mamma! Och sambo! Heja er!
Ja!!! En istället för man är fantastiskt. Har skrivit det ett tag nu och nu kommer det naturligt. Blir konstigt för mig att skriva man. Det är till och med så att jag reagerar och blir lite bitter när andra skriver "man". Däremot är det lite svårare i talet, tror att jag fortfarande säger man.
Vissa säger att dessa saker är pettitesser (klarar aldrig av att stava det ordet rätt), men språket är bland de viktigaste delarna av vårt samhälle tillika ett av de viktigaste verktygen för motstånd...
Så kör på och för att citera Tiina Rosenberg: "Revolutionen kom ju inte på sjuttiotalet, men den som väntar på något... Den kommer den kommer!"
I like.
Det var inte alls länge sedan jag förstod varför många unga politiskt aktiva på vänsterkanten verkat börja prata värmländska. "Klart en ska göra dä, dä verker ju va gräjen just nu" tänkte jag bara, men efter ett tag gick anledningen upp för mig. Hen tycker jag är ett väldigt bra ord som jag tror kommer stanna och sprida sig, eftersom det inte finns någon motsvarighet. Jag är inte lika säker på "en" som pronomen, svenskans man som obestämt pronomen kommer från tyskan, där man ju skiljer på "man"(pronomen) och "Mann" (substantiv), och är rätt inarbetat. Men däremot på franska säger man ju "on" och på engelska "one", och iom alla anglicismer man ständigt ser är det inte omöjligt att vi tar över det.
Oskar: Det där med one på engelska är ju lite intressant. Det anses ju kanske formellt och akademiskt att säga one, istället säger folk you. Frågan är om folk kommer börja använda du i svenskan, vi får se. Folk gillar ju översättningslån en del.
Personligen så tror jag mer på en än hen (haha det där blir roligt att uttala), en följer ett mer naturligt mönster. Även om hen är ett väldans praktiskt ord så är det ju tråkigt nog så att de flesta som talar svenska är intresserade av att veta könet på folk. Det har gjorts experiment då man lämnat en vuxen med ett spädbarn i ett rum. Barnet är klätt (är det verkligen så det heter?) i gul eller grönt. De felsta vuxna stod efter 20 minuter inte ut med att inte veta könet utan tittade efter..
Att det generativa pronominet i svenska är man är däremot ganska betydelsefattigt.
Jag skev lite om det på min blogg förut, men det var inte så jättebra. Kanske tar och skriver något snart.
http://gefaniminpulka.blogspot.com/2008/05/flugpron-judy-sprklig-femenism-och-p.html
Sara: Vad roligt att du blev glad nu blev jag pepp på å skriva mer.
Alexander: stavning e för borgare.
Trivia: Det finns språk med könsbestämning i första person. Snacka om onödigt.
Look what you made me do:
http://gefaniminpulka.blogspot.com/2009/02/konsneutralt-sprak.html
Det tog ju typ fyra timmar. Dammit.
Jan: Jag fann bara denna korta notis på deras hemsida: http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=3667&sidnamn=ALINGS%C3%85S
I vekligeheten var jag på FRAMSIDAN! Tillsammans med en nyhet om en bortsprungen hund!
Sara.. min mamma klippte ut den har artikeln ur alingspstidningen och skickade ner den till mig :)bra jobbat.
Haha! Jag ska alltid klippa ut allt när dina barn är i tidningen och skicka till mina barn. Eller?
Skicka en kommentar